Summering av pedagogiskt forum 9/12

Inför detta pedagogiska forum hade vi läst boken Mellan klan och stat – somalier i Sverige av Per Brinkemo. Tre infallsvinklar var utgångspunkt för diskussionen.

Först diskuterade vi huruvida vi kände igen den beskrivning och de exempel Brinkemo ger i boken, men också vilka invandrargrupper det gäller och hur vi bör förhålla oss till detta i vår verksamhet.

Brinkemo hävdar att i princip alla asylsökanden kommer från klansamhällen. På vuxenutbildningen har vi elever från många olika länder och vi kan konstatera att ganska många har en bakgrund i klansamhällen eller i samhällen som inte har en lika tydligt överordnad stat som finns i Sverige. Vi kände igen många av Brinkemos beskrivningar om vad som är utmärkande för personer med klanpräglad bakgrund. Det är uppenbart att det blir en kollision mellan denna och den svenska samhällskulturen. För att vi ska kunna möta eleverna i denna situation behöver vi sådana kunskaper som Brinkemo förmedlar. Detta ger oss en förståelse så att vi kan bedriva en undervisning som kan överbrygga skillnaderna. På så sätt får eleverna en större förståelse för både skolsystem och det svenska samhället.

Vi diskuterade vidare följande citat från boken: “Problemet är att skolan inte är anpassad efter de förutsättningar som uppstått med olika flyktinggrupper. Exempelvis finns det bara två vuxenskolor i Sverige som har alfabetiseringsundervisning på modersmål.” (Brinkemo, s.47) Stämmer denna beskrivning och på vilka sätt är vår skola anpassad eller inte anpassad till detta? 

Vi kunde konstatera att alfabetiseringsundervisningen inte är så omfattande på vuxenutbildningar i Sverige. Det finns mycket att utveckla när det gäller detta. Kollegorna på sfi var tydliga med att påpeka vilken vinst det är för individen att få modersmålsstöd i undervisningen. Det bästa vore om även alfabetiseringen kunde ske med modersmålet som grund. I någon mån är vår skola anpassad till detta men det finns mycket som kunde utvecklas. 

Slutligen reflekterade vi över följande citat från boken: “Avsaknaden av standardisering inom det egna språket påverkar hur man förhåller sig till andra språk och gör det svårare att lära sig andra språk, då man inte tar grammatik och stavning på allvar” (Brinkemo, s. 51). 

Flera av oss hade erfarenhet av denna attityd hos elever. För att möta detta behövs sådana kunskaper och förståelse som beskrevs ovan. På samma sätt behöver eleverna inse skriftens centrala position i vårt samhälle och att mycket bygger på förmåga att läsa och tolka texter för att sedan kunna göra sig hörda i olika sammanhang till exempel vid myndighetskontakter.

Anders och Joakim