Inför pedagogiskt forum 23/8 2017

Ämnet för denna träff är den pedagogiska planen.

Denna plan är grunden för vår pedagogiska verksamhet och våra möten med eleverna. Den är tänkt som ett levande dokument. Vissa delar av den fokuserar på det närmaste året medan andra delar är mer långsiktiga. Dessutom kommer regelbundna utvärderingar att göras av de fokusområden som valts ut under ett år.

Sist i dokumentet finns en tabell för uppföljning och framåtblickande. Denna tabell har fått namnet handlingsplan och innehåller avstämningspunkter, vilka är tidssatta och ansvarsfördelade. Denna handlingsplan, gällande 2017 och 2018, är ett utkast i sin nuvarande form, men ska fastställas och börja gälla snarast möjligt efter detta pedagogiska forum.

Läs igenom den pedagogiska planen och fundera på följande frågor inför mötet.

A. Är det något i handlingsplanen som behöver justeras eller tydliggöras? Är det något som behöver läggas till? Vilka fokusområden bör vi ha under 2017 och 2018?

B. Hur ska arbetet med handlingsplanen konkretiseras?

Anders och Joakim

Inför pedagogiskt forum 12/10

Nästa pedagogiska forum har temat It’s learning.

Sedan terminsstart har vi haft en ny lärplattform, It’s learning. I de olika skolformerna har plattformen använts på olika sätt. Eftersom detta är ett nytt arbetsredskap för oss kan det vara lämpligt att samla de intryck som vi tillsammans har fått under den första tiden. Lärplattform i sig är inget nytt för oss på Vuxenutbildningen, men vad har vi fått för nya möjligheter och vad kan vi göra framöver? Det är vad terminens första pedagogiska forum ska handla om.

Fundera på följande frågor inför mötet och tag med dig några exempel från din arbetsvardag. Detta möte kommer att vara en inledande diskussionsträff, så du behöver inte ha med din dator.

• Vilka möjligheter har du upptäckt med It’s learning?
• Finns det något du skulle vilja göra i plattformen, men inte vet hur eller om det går att göra?
• Har du upptäckt några svårigheter med att använda plattformen?
• I vilka former kan vi träffas vidare för att utveckla vårt arbete med It’s learning?

Anders och Joakim

Inför pedagogiskt forum 23/5

Nästa pedagogiska forum har temat betygsättning. Inför denna träff läser vi två texter. Den första är Skolverkets information om förändringar i betygssystemet:

http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/betyg-1.224485

Den andra texten är artikel från Skolvärlden där betygsexperten Per Måhl intervjuas om skolverkets förändringar:

http://skolvarlden.se/artiklar/mahl-om-forslaget-till-nya-betyg-inte-glasklart

Skolverket har föreslagit förändringar i betygssystemet. Ett förslag gäller redan nu. Det handlar om betygen B och D som saknar egna kunskapskrav. Hittills har kravet varit att eleven uppnått alla delar för betyget under och “till övervägande del” för betyget över för att få B/D. Från och med nu räcker det med särskilt välutvecklade kunskaper i någon eller några delar på A- eller C-nivån.

Hur påverkar denna förändring ditt sätt att arbeta med bedömning? Är detta en välkommen reform, tycker du? Finns det några problem med förändringen?

Skolverket föreslår även att reglerna ändras när det gäller kravet om att en elev som uppnått A-nivå i alla delar utom en, där den bara nådde E-nivån, inte kan få högre betyg än D. Denna förändring gäller dock inte ännu utan måste först godkännas av regeringen.

Vad tycker du om detta förslag? Fördelar? Nackdelar?

Vilka andra problem tycker du finns med betygssystemet och vilka andra förändringar skulle du vilja se?

Anders och Joakim

Inför pedagogiskt forum 8/4

Ämnet för denna träff är den pedagogiska planen som presenterades på APT 4/4.

Denna plan ska ligga som en grund för vår pedagogiska verksamhet och våra möten med eleverna. Den är tänkt som ett levande dokument. Vissa delar av den fokuserar på det närmaste året medan andra delar är mer långsiktiga. Dessutom kommer regelbundna utvärderingar att göras av de fokusområden som valts ut under ett år.

Läs igenom planen som skickas ut av skolledningen på onsdag eftermiddag.

Under den pedagogiska träffen diskuterar vi följande frågor:

Vilket intryck får du av den pedagogiska planen?

Hur kan vi använda och arbeta med den pedagogiska planen i vår verksamhets olika delar?

Anders och Joakim

Inför pedagogiskt forum 8/2

Nästa pedagogiska forum har temat kollegialt lärande. Inför denna träff läser vi två artiklar om detta alltmer omtalade och använda arbetssätt. Den första artikeln ger en introduktion till Helen Timperleys forskning om detta ämne. Timperley är professor i pedagogik i Nya Zeeland och internationellt tongivande inom kollegialt lärande. Artikeln heter “Hoppet sätts till kollegiala lyft” och är skriven av Per Bengtsson för Lärarnas Nyheter.

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2015/03/08/hoppet-satts-kollegiala-lyft

Den andra artikeln heter “De fixar det kollegiala lärandet” och i den berättar Åsa Larsson på Skolvärlden om hur gymnasielärarna på Katedralskolan i Uppsala arbetar med kollegialt lärande i praktiken.

http://skolvarlden.se/artiklar/de-fixar-det-kollegiala-larandet

Helen Timperley menar att målet med all fortbildning av lärare ska vara att höja elevernas resultat och skolverket i sin tur pekar på hur viktigt det är att lärare tillsammans med sina kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning.

Att lärare lär av lärare är inget nytt men nu har det alltså fått stöd i forskningen.

Hur kan vi på vår arbetsplats på bästa sätt arbeta med kollegialt lärande?

Vad kan vi lära av de erfarenheter och arbetssätt Katedralskolans lärare har?

Helen Timperley menar också att varje skola behöver göra en verksamhetsnära analys av lokala behov. Det går alltså inte att göra precis likadant på alla skolor.

Hur ska vi ta reda på vilka lokala behov av förändring vi har?

Timperley konstaterar att samarbete och utbyte av erfarenheter i skolans värld ofta sker informellt. På detta sätt får inte alla del av sådana viktiga erfarenheter. Det är därför betydelsefullt att ha ett mer formellt erfarenhetsutbyte kollegor emellan. Då skapar man en gemensam erfarenhetsbank som inte försvinner när personalsammansättningen förändras. Det måste också finnas en vilja till samarbete och erfarenhetsutbytet måste ses som meningsfullt.

Hur kan vi omsätta detta på vår arbetsplats? Vilka förutsättningar har vi? Vilka hinder kan vi se?      

Anders och Joakim

Inför pedagogiskt forum 4/12 Källkritik

I skolverkets rapport om It-användning och it-kompetens i skolan från 2013 fick eleverna i gymnasial vuxenutbildning besvara en fråga om de i utbildningen hade fått lära sig att vara källkritiska till information som de hittar på internet. 43 procent svarade att de fått lära sig detta, medan nästan lika många svarade att de inte fått lära sig det. 17 procent svarade ”vet inte” på frågan.(www.skolverket.se)

I läroplanen för vuxenutbildningen står det att:

Det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev som har slutfört studier inom vuxenutbildningen i den utsträckning som framgår av elevens individuella studieplan kan använda sina kunskaper som redskap för att
– formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem,
– reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära,
– kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden

– har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livs- och värderingsfrågor,

– kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Det står vidare i 2.4 om rektors ansvar:

Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för vuxenutbildning och som chef för lärarna och övrig personal i verksamheten har rektorn ansvar för verksamhetens resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att

– utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. (http://kollakallans.wikispaces.com)

Med detta som bakgrund kan vi konstatera att källkritik och källkritiskt tänkande är ett mycket viktigt inslag i vår undervisning oavsett skolformer och nivåer. Därför ska vi denna gång diskutera utifrån följande frågor:

• Hur kan vi arbeta med källkritik i våra olika skolformer?

• Hur rustar vi våra elever i ett samhälle där ett källkritiskt tänkande blir allt viktigare?

• Hur möter vi elever med tidigare skolbakgrund i länder där undervisning och läromedel kan vara styrda eller vinklade eller där källkritik aldrig ingått i skolväsendet?

Som information och förberedelse kan du ta del av följande länkar:

http://kollakallan.blogg.skolverket.se/2014/10/10/aktuellaexempel/

http://kollakallans.wikispaces.com/K%C3%A4llkritik+-+exempel+filmer

http://kollakallans.wikispaces.com/K%C3%A4llkritik+-+exempel+webbsidor

Anders och Joakim

Inför pedagogiskt forum 6/11

Vilka förväntningar har våra elever på skolan och den egna förmågan att studera och lära sig saker? Kan det vara så att vissa elever bär med sig föreställningar om att inte duga och att inte kunna och därför varken vågar eller vill anstränga sig för att lära? Motivation hos den som studerar blir centralt i detta sammanhang.

I artikeln “Tänk rätt - och lyckas i skolan” i Skolvärlden 5 oktober 2015 presenteras boken Mindset - du blir vad du tänker av psykologiprofessor Carol Dweck. Hennes tankar om statiskt och dynamiskt mindset har väckt ett stort intresse i svenska skolor. Ett statiskt mindset - eller synsätt - innebär att man begränsar tron på sin förmåga medan en person med ett dynamiskt synsätt kan hantera motgångar och gå vidare i sin inlärningsprocess.

”Så fort de stöter på ett hinder går deras självkänsla upp i rök och deras motivation når botten. Om framgång betyder att de är smarta så betyder misslyckande att de är dumma. Det är ett statiskt mindset”, säger Carol Dweck.

“OECD pekade i sin granskningsrapport av den svenska skolan, som kom i våras, på att svenska elever inte anstränger sig lika mycket som elever i jämförbara länder. I Sverige finns en högre andel elever som ger upp om de stöter på problem och anser att skolan är slöseri med tid.”

Artikeln finns på adress http://skolvarlden.se/artiklar/tank-ratt-och-lyckas-i-skolan och är utgångspunkten för diskussionen på vårt pedagogiska forum denna gång. Läs artikeln och fundera över frågorna nedan som förberedelse inför vår gemensamma diskussion.

• Hur hjälper vi våra elever att finna motivation? Vad tror du om Carol Dwecks metoder? Finns det andra sätt att arbeta med motivation?

Carol Dweck ger i sin bok en mängd exempel på hur man kan ge återkoppling på “ett framåtsyftande sätt, som inte värderar intelligens eller talang”.

• Hur ger vi återkoppling som både stärker tron på den egna förmågan och ger fortsatt motivation i studierna?

Anders och Joakim