Inför pedagogiskt forum 4/12 Källkritik

I skolverkets rapport om It-användning och it-kompetens i skolan från 2013 fick eleverna i gymnasial vuxenutbildning besvara en fråga om de i utbildningen hade fått lära sig att vara källkritiska till information som de hittar på internet. 43 procent svarade att de fått lära sig detta, medan nästan lika många svarade att de inte fått lära sig det. 17 procent svarade ”vet inte” på frågan.(www.skolverket.se)

I läroplanen för vuxenutbildningen står det att:

Det är vuxenutbildningens ansvar att varje elev som har slutfört studier inom vuxenutbildningen i den utsträckning som framgår av elevens individuella studieplan kan använda sina kunskaper som redskap för att
– formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem,
– reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära,
– kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden

– har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livs- och värderingsfrågor,

– kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Det står vidare i 2.4 om rektors ansvar:

Det pedagogiska arbetet ska ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för vuxenutbildning och som chef för lärarna och övrig personal i verksamheten har rektorn ansvar för verksamhetens resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att

– utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. (http://kollakallans.wikispaces.com)

Med detta som bakgrund kan vi konstatera att källkritik och källkritiskt tänkande är ett mycket viktigt inslag i vår undervisning oavsett skolformer och nivåer. Därför ska vi denna gång diskutera utifrån följande frågor:

• Hur kan vi arbeta med källkritik i våra olika skolformer?

• Hur rustar vi våra elever i ett samhälle där ett källkritiskt tänkande blir allt viktigare?

• Hur möter vi elever med tidigare skolbakgrund i länder där undervisning och läromedel kan vara styrda eller vinklade eller där källkritik aldrig ingått i skolväsendet?

Som information och förberedelse kan du ta del av följande länkar:

http://kollakallan.blogg.skolverket.se/2014/10/10/aktuellaexempel/

http://kollakallans.wikispaces.com/K%C3%A4llkritik+-+exempel+filmer

http://kollakallans.wikispaces.com/K%C3%A4llkritik+-+exempel+webbsidor

Anders och Joakim

Inför pedagogiskt forum 6/11

Vilka förväntningar har våra elever på skolan och den egna förmågan att studera och lära sig saker? Kan det vara så att vissa elever bär med sig föreställningar om att inte duga och att inte kunna och därför varken vågar eller vill anstränga sig för att lära? Motivation hos den som studerar blir centralt i detta sammanhang.

I artikeln “Tänk rätt - och lyckas i skolan” i Skolvärlden 5 oktober 2015 presenteras boken Mindset - du blir vad du tänker av psykologiprofessor Carol Dweck. Hennes tankar om statiskt och dynamiskt mindset har väckt ett stort intresse i svenska skolor. Ett statiskt mindset - eller synsätt - innebär att man begränsar tron på sin förmåga medan en person med ett dynamiskt synsätt kan hantera motgångar och gå vidare i sin inlärningsprocess.

”Så fort de stöter på ett hinder går deras självkänsla upp i rök och deras motivation når botten. Om framgång betyder att de är smarta så betyder misslyckande att de är dumma. Det är ett statiskt mindset”, säger Carol Dweck.

“OECD pekade i sin granskningsrapport av den svenska skolan, som kom i våras, på att svenska elever inte anstränger sig lika mycket som elever i jämförbara länder. I Sverige finns en högre andel elever som ger upp om de stöter på problem och anser att skolan är slöseri med tid.”

Artikeln finns på adress http://skolvarlden.se/artiklar/tank-ratt-och-lyckas-i-skolan och är utgångspunkten för diskussionen på vårt pedagogiska forum denna gång. Läs artikeln och fundera över frågorna nedan som förberedelse inför vår gemensamma diskussion.

• Hur hjälper vi våra elever att finna motivation? Vad tror du om Carol Dwecks metoder? Finns det andra sätt att arbeta med motivation?

Carol Dweck ger i sin bok en mängd exempel på hur man kan ge återkoppling på “ett framåtsyftande sätt, som inte värderar intelligens eller talang”.

• Hur ger vi återkoppling som både stärker tron på den egna förmågan och ger fortsatt motivation i studierna?

Anders och Joakim

Inför pedagogiskt forum 25/9

Vad är bildning? Vilken roll har bildning inom Vuxenutbildningen? Dessa båda frågor utgör grunden för diskussionen vid vårt pedagogiska forum den 25/9. Som en introduktion och förberedelse läser vi därför “Den bildade människan har blivit entreprenör” av Andreas Nordin och ser på avsnitt 2 i UR:s serie “Lärandets idéhistoria” som har titeln “Vad är bildning?”. Texten och programmet hittar du via dessa länkar:

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/02/26/bildade-manniskan-har-blivit-entreprenor

http://urplay.se/Produkter/176800-Larandets-idehistoria-Vad-ar-bildning

Livslångt lärande är ett begrepp som ofta förekommer i våra dagars debatt om skola, utbildning och arbetsmarknad och inte minst i samband med vuxnas lärande. Tendensen är att detta begrepp kopplas alltmer till anställningsbarhet och förmåga att anpassa sig som individ till en föränderlig arbetsmarknad som ställer krav på förmågor och kunskaper. Detta lärande är inte “frivilligt eller initierat av individen själv, utan initierat av externa aktörer där det livslånga lärandet är att betrakta som ett medel för ekonomisk tillväxt och internationell lyskraft – snarare än som ett mål i sig” menar Andreas Nordin i sin artikel i Pedagogiska magasinet. Var har bildningsbegreppet tagit vägen i våra dagars fokus på det entreprenöriella? undrar han. Förr sågs bildning som just ett livslångt lärande och en ständigt pågående process.

Vilken plats har bildning i dagens samhälle som är präglat av googlefiering och önskan om att allt ska gå snabbt och vara lätt att ta till sig? En provocerande följdfråga ställs i UR-programmet: "Varför ska man läsa Platon själv när man kan slå upp det på Wikipedia?"

Hur ska vi som arbetar med Vuxenutbildning förhålla oss till detta synsätt i kombination med de mål som finns uppsatta i våra styrdokument och de uttalade kunskapskrav som preciseras där? Är vi enbart Vuxenutbildning eller finns det kvar ett inslag av vuxenbildning?

Det finns en stark tradition av folkbildning i Norden och i Sverige. Var har den traditionen tagit vägen i dagens Sverige där svaret på globalisering och migration många gånger är att det viktigaste är snabba vägar ut på arbetsmarknaden och att snabbt lära sig språket? Hur blir det då med resten av bildningen som krävs för både delaktighet och tillhörighet i ett gemensamt samhälle och sammanhang, alltså den bildning som är en process vilken kräver tänkande och gott om tid?

Anders och Joakim

Summering av pedagogiskt forum 2/6

Denna pedagogiska träff hade temat Form, innehåll och framtid. Avsikten var att sammanfatta innehållet i de gångna tre terminernas träffar och även blicka framåt mot kommande pedagogiska träffar. Som utgångspunkt för diskussionen använde vi oss som vanligt av några frågor.

Vad är dina tankar om de träffar vi har haft? Vad tycker du om innehållet? Vad har du för synpunkter på mötesformen?

Vad skulle du vilja att vi diskuterar under nästa läsår? Hur kan vi utveckla formen för träffarna eller fungerar det bra som det är?

Under den diskussion som berörde det som varit framförde deltagarna flera nyttiga synpunkter. Alla var överens om att det har varit bra och givande att införa dessa pedagogiska träffar och både innehåll och form har varit lämpliga. Träffarna har lett till att tankar har kunnat delas med kolleger och vi har fått inspiration av varandra. Att ha möten med fullt fokus på pedagogik är viktigt. Blandningen av diskussionsämnen har varit uppskattad.

När vi så samtalade om framtiden handlade det om vilka möjliga ämnesförslag som kunde tänkas bli programpunkter framöver. Utan inbördes rangordning, vilket inte var syftet med mötet, kom följande förslag upp:

• Studieteknik och studieplanering men också självvärdering, våra förväntningar på eleverna samt elevernas egenansvar
• Värdegrund Vad är värdegrund? Var står vi? Hur förmedlar vi detta till eleverna? Hur tacklar vi konkreta situationer?
• Elevinflytande och elevers delaktighet och engagemang både i studierna och i form av elevdemokrati
• Bildning och bildningens plats i våra dagars Google-tider (sökmotorns betydelse)
• Källkritik. Både för vår egen del och hur vi arbetar med detta tillsammans med våra elever
• Fusk och plagiering Hur motverkar vi sådant och hur informerar vi om vad som är acceptabla arbetssätt?

Detta är enbart en lista med förslag och vi välkomnar fler idéer från alla arbetskamrater, inte minst från er som inte hade möjlighet att närvara vid denna träff. Kanske har någon även synpunkter på hur ovanstående punkter skulle kunna utvecklas eller förslag på lämpligt underlag inför träffarna.

Utöver dessa förslag föreslår Joakim och Anders även boken Dokumentation för lärande av Daniel Sandin som en möjlig grund för en eller flera pedagogiska träffar. Boken har som fokus transparens i bedömning och betygssättning och arbetsmetoden handlar om att upprätta elevjournaler. Både elev och lärare kan genom dessa elevjournaler ha full överblick över kursinnehåll och uppnådda resultat samt, inte minst viktigt, hur eleven ska arbeta vidare i sin lärandeprocess.

Anders & Joakim

Inför pedagogiskt forum 2/6: form, innehåll och framtid

DÅSEDAN

Under tre terminers tid har vi regelbundet träffats i vårt pedagogiska forum för att diskutera olika pedagogiska och didaktiska ämnen. Här följer en lista med rubriker för de träffat som vi har haft hittills.

Träffar våren 2014
Andraspråkselevers läsförståelse
Bedömning och betygssättning
Bedömning och betygssättning del 2

Träffar hösten 2014
Vuxenpedagogik 
Vuxenpedagogik del 2
Mellan klan och stat

Träffar våren 2015
Ledarskap i klassrummet
Bedömning och betygsättning i praktiken

Sista träffen vårterminen 2015 kommer vi att först berätta lite om hur vi har arbetat med sambedömning tillsammans med gymnasieskolans svensklärare. Därefter ägnar vi tiden åt att se tillbaka, summera och blicka framåt. Som vanligt utgår vi från några frågor.

Vad är dina tankar om de träffar vi har haft? Vad tycker du om innehållet? Vad har du för synpunkter på mötesformen?

Vad skulle du vilja att vi diskuterar under nästa läsår? Hur kan vi utveckla formen för träffarna eller fungerar det bra som det är?

Fundera på dessa frågor så ses vi 2/6!

Anders och Joakim

Summering av pedagogiskt forum 5/5

Denna pedagogiska träff hade temat Bedömning och betygssättning i praktiken. Vi utgick från två artiklar från nättidningen Skolvärlden: ”Lärare misstolkar betygsskalan – mäter allt” och ”Skolverket: En missuppfattning som florerar – elever drabbas”. Dessutom hade vi sett på en filmad intervju med Per Måhl på temat bedömning och styrdokument.

Först diskuterade vi om den bland lärare förekommande missuppfattningen att varenda liten uppgift under en kurs ska mätas och betygsättas och att det man gör i början av kursen skulle vara lika tungt vägande som det som görs senare.

Vi kände inte igen oss i denna missuppfattning och konstaterade att det är helt fel att bedöma eleverna på detta sätt. Eleverna måste få chansen genom formativ bedömning att visa vad de kan. Under kursens gång kan eleven visa att den har utvecklat sitt kunnande. Har de redan alla kunskaper så är de inte i behov av att gå kursen. Då räcker det med validering.

Sedan diskuterade vi hur vi praktiskt ska kunna tillmötesgå kravet att eleven bör få möjlighet att visa sina kunskaper mer än en gång för varje kunskapsmål och hur vi uppnår detta när vi på vuxenutbildningen har så koncentrerade kurser.

En svårighet är att flera av våra elever behöver stöttning för att nå alla målen i en kurs. Detta tar mycket tid och därmed blir det mycket svårare att få in flera moment med bedömning av ett visst centralt innehåll. Diskussionen om tvåterminskurser kom också upp igen. I en annan kommun har man försökt möta detta behov genom att lägga kurserna under två terminer istället för en. Hur som helst skulle vi vara hjälpta av individuella studieplaner med löpande information om elevens behov av stöd.

Vi diskuterade sedan om relationen mellan centralt innehåll och kunskapskrav och om det i de olika kurserna finns centralt innehåll som inte återfinns i kunskapskraven. Det är en frihet för läraren att kunna välja ur det centrala innehållet och hur man kopplar det till kunskapskraven och det är en förutsättning för att kunna anpassa kursen till olika elever. I svenska finns till exempel användningen av IT som ett centralt innehåll men inte som ett kunskapskrav. Det står även att litteraturen ska vara “en källa till självinsikt”. Detta finns heller inte med i kunskapskraven för svenska.

Slutligen pratade vi om användandet av allmänna kunskapsmatriser och mer specifika bedömningsmatriser till enskilda uppgifter. Vissa av oss har utvecklat olika typer av matriser i våra respektive kurser. Det är tydligt med matriser och de visar vad som förväntas och krävs både inför en uppgift och i bedömningen och responsen efteråt. Att framställa matriser på ett bra sätt kräver samarbete ämneskolleger emellan. Vinsten med det är inte bara själva matrisen utan också det kollegiala lärandet då man diskuterar många viktiga aspekter såsom mål, uppgiftskonstruktion och examinationsformer. Det är även viktigt att matriserna är bearbetade så att eleverna förstår dem och kan använda dem som praktiska redskap i sin inlärning.  

Anders och Joakim

Inför pedagogiskt forum 5/5

Nästa pedagogiska träff handlar om Bedömning och betygssättning i praktiken.

Inför detta möte läser vi två artiklar från nättidningen Skolvärlden:

”Lärare misstolkar betygsskalan – mäter allt”

http://skolvarlden.se/artiklar/larare-misstolkar-betygsskalan-mater-allt

”Skolverket: En missuppfattning som florerar – elever drabbas”

http://skolvarlden.se/artiklar/skolverket-en-missuppfattning-som-florerar-elever-drabbas

Dessutom ser vi på en filmad intervju med Per Måhl på temat bedömning och styrdokument:

http://skolvarlden.se/webb-tv/vanliga-missuppfattningar-vid-bedomning

Här följer några intressanta citat från artiklarna. Fundera på dem och de efterföljande frågorna.

– Men det jag möter är att lärare bedömer och bockar av, precis allt eleven gör. Varenda liten uppgift vägs in i betyget och de som görs tidigt under kursen får samma värde som de som görs senare. "Man får inte ha en enda dålig dag", är en vanlig elevkommentar, säger Malena Rangne.

Magdalena Rangne gissar att det handlar om att man blandar ihop kunskapskrav och innehåll/moment.

Är detta ett reellt problem som du har stött på? Eller skapar de här ett problem som inte finns? Vad anser du?

– Det är bra med en strikt modell för E-nivå. Men personligen är jag kritisk till att en elev som presterar A på sju kunskapskrav och E på det åttonde får betyget D. Om vi ska ha ett sådant system måste man tillföra mer resurser, så att lärarna verkligen har tid att ge individualiserad formativ bedömning till elever, oavsett deras nivå och att eleverna faktiskt kan pröva sina förmågor igen och få stöd oavsett

Hur ska vi praktiskt kunna tillmötesgå kravet att eleven bör få möjlighet att visa sina kunskaper mer än en gång för varje kunskapsmål? Hur uppnår vi detta när vi på vuxenutbildningen har så koncentrerade kurser?

I den filmade intervjun talar Per Måhl om relationen mellan centralt innehåll och kunskapskrav. Har du i de ämnen du undervisar i några exempel på centralt innehåll som inte återfinns i kunskapskraven? 

Per Måhl skiljer på allmänna kunskapsmatriser och mer specifika bedömningsmatriser till enskilda uppgifter. Hur arbetar du med olika typer av matriser i din undervisning?

 Vi ses den 5/5!

Anders och Joakim

Summering av pedagogiskt forum 24/3

Vid den pedagogiska träffen den 24 mars hade vi valt temat ledarskap i klassrummet. För att få ett underlag att utgå ifrån fick alla läsa Kjell Granströms text ”Ledarskap i klassrummet” som ingår i skriften Forskning om lärares arbete i klassrummet.

Till dessa texter formulerade vi även några frågor som skulle vara lämpliga att diskutera gemensamt. Av dessa frågor hann vi med att diskutera följande:

Granström skiljer på lärarskap och ledarskap och menar att ledarskap handlar om ”kunskap om klassrumsinteraktion och grupprocesser” samt ”förmåga att hantera klassrumsinteraktion och grupprocesser.”

Går det att skilja på begreppen lärarskap och ledarskap? Kan eleverna se skillnaden?

Håller du med om Granströms definition?

Vad innebär begreppen klassrumsinteraktion och grupprocesser i praktiken?

Vad är ledarskap i klassrummet för dig?

Det rådde en stor samstämmighet kring att det egentligen inte går att särskilja begreppen i praktiken. Däremot kan det vara fruktbart att göra det som ett led i en diskussion för att få klart för sig hur komplext läraryrket är. I klassrumssituationen går man som lärare in i och ur flera olika roller beroende på sådant som vilken undervisningsgrupp man har, vilken arbetsform som just då pågår i klassrummet och vad det är för moment i en kurs som behandlas.

Ledarskapet som följer med lärarrollen är inte statiskt. Beroende på gruppsammansättningar så måste läraren utveckla skilda ledarskapsstilar och ha en god framförhållning samt förändringsberedskap. Inte minst har vi under de senaste åren sett en förändring i elevernas förkunskaper och inställning till lärande och skolarbete. Detta kräver en kontinuerlig utveckling av ledarskap och hantering av klassrumsinteraktion och grupprocesser.

Var och en arbetar vi med ledarskap i våra klassrum, men det är viktigt att finna former för att dela erfarenheter inom kollegiet. Det kan göras informellt eller systematiskt genom exempelvis dokumentation. Diskussioner i arbetslag eller liknande, auskultation och samtal mellan kolleger med samma ämne kan vara vägar att gå för att sprida och ta del av erfarenheter och lärdomar.

Fokus i samhällsdebatten hamnar ofta på vad läraren och skolan ska göra för att möta eleven. Minst lika viktigt är att presentera för eleverna vilka förväntningar både skola och varje lärare har på dem. Lärandet är elevens sak och därför måste det till engagemang, ansvar och struktur i studierna om det ska bli goda resultat i slutändan. Kan det vara så att vi i vår verksamhet skulle kunna komma vidare med detta om vi formulerar dessa gemensamma förväntningar? Om dessa både muntligen och skriftligen riktas till eleverna både av skolan i gemensamt informationsmaterial och av varje lärare oavsett kurs eller skolform läggs grunden till betydligt bättre förutsättningar för lärande.

Ett annat konkret förslag rörde hur elever inom sfi ska kunna knäcka “studiekoden” och göra framsteg. Hinder på vägen kan vara skolbakgund med olika skolsystem, rent språkliga eller personliga erfarenheter som lägger hinder ivägen. Förslaget var att disponera om resurser så att denna elevgrupp kan få extra hjälp i starten och därmed inte ska behöva förbruka sfi-timmar utan att göra framsteg, när hindren inte utgörs av inlärningssvårigheter i sig.

Anders och Joakim

Inför pedagogiskt forum 24/3

Nästa pedagogiska träff har temat ledarskap i klassrummet. Inför detta möte läser vi Kjell Granströms text ”Ledarskap i klassrummet” som ingår i skriften Forskning om lärares arbete i klassrummet. 

Läs Granströms text (s. 13-32) och fundera på följande frågor:

Granström skiljer på lärarskap och ledarskap och menar att ledarskap handlar om ”kunskap om klassrumsinteraktion och grupprocesser” samt ”förmåga att hantera klassrumsinteraktion och grupprocesser.”

Går det att skilja på begreppen lärarskap och ledarskap? Kan eleverna se skillnaden?

Håller du med om Granströms definition?

Vad innebär begreppen klassrumsinteraktion och grupprocesser i praktiken?

Vad är ledarskap i klassrummet för dig?

Granström beskriver tre olika undervisningsformer, helklassundervisning, grupparbete och enskilt arbete.

Vilka problem och förtjänster finns med var och en av dessa tre undervisningsformer, tycker du av egna erfarenheter?

Hur använder du dessa?

Måste en lärare verkligen använda alla dessa tre undervisningsformerna för att det ska bli bra undervisning?

Vi ses 24/3!

Anders och Joakim

Sway!

Under Bett-mässan i London möts man av massor av information om nya produkter som kan vara mer eller mindre användbara inom utbildningsväsendet. Jag fastnade för Microsofts nya förhandsutgåva för programmet Sway som jag tror kan vara användbart både för lärare och för elever.

Sway är en slags blandning av Word, Powerpoint och ett redigeringsverktyg för webbsidor, vilket gör att du snabbt kan samla information, skapa presentationer och fylla dem med text och bild. Sway hjälper dig att förenkla detta genom att man kan mixa och matcha olika typer av innehåll och att bygga snygga, interaktiva presentationer på ett enkelt sätt.

Programmet finns nu alltså som en gratis webbaserad förhandsutgåva. Sway kan nås via olika webbläsare, eller en fristående app för iPhone och iPad  (och kommer snart även för Android och Windows Phone). 

Enligt Microsoft har man i skapandet av detta program fokuserat på användarvänligheten - svåra designarbeten har ersatts med dra-och-släpp-funktioner. Man kan dra innehåll från lokalt lagrade filer, data som lagras i användarens OneDrive konto eller olika webbtjänster, som YouTube och Flickr. Sway föreslår automatiskt hur presentationen kan ordnas. Sway kan därför underlätta komplext design- och layoutarbete genom några enkla val.

Appen tillåter också användaren att mata in talad text via diktafon och dela presentationer via sociala medier. De färdiga presentationerna lagras i Microsofts moln för att de ska vara lättillgängliga för användaren.

Sway är även utformat för att automatisera designprocessen, men användaren kan fortfarande justera och anpassa sina presentationer. Programmet presenterar en rad olika sätt att ställa in navigeringen. Man kan rulla genom innehållet vertikalt, som webbsidor på en smartphone, men användaren kan också ordna innehållet för horisontellt svep. Sway kan också konfigureras att automatiskt zooma in på relevant innehåll vid lämplig tidpunkt, vilket ger övergångar lite filmisk känsla.

Microsoft säger att när en användare ändrar en presentation, kommer Sway avläsa användarens avsikt och fatta ”intelligenta” rekommendationer. Programmet kan föreslå en alternativ layout när användaren lägger in bilder men också en remix-knapp som gör det möjligt att växla mellan olika utformningar.

Microsoft planerar att lägga till fler funktioner till Sway allt medan den utvecklas från förhandsstadiet till slutprodukt. Den slutliga versionen av Sway kommer att formas utifrån användarnas återkoppling som kontinuerligt samlas in. 

Här är ett exempel på en presentation jag själv har gjort i Sway om resan till London och Bett-mässan.



Prova själv på www.sway.com !

Joakim