Summering av pedagogiskt forum 9/12

Inför detta pedagogiska forum hade vi läst boken Mellan klan och stat – somalier i Sverige av Per Brinkemo. Tre infallsvinklar var utgångspunkt för diskussionen.

Först diskuterade vi huruvida vi kände igen den beskrivning och de exempel Brinkemo ger i boken, men också vilka invandrargrupper det gäller och hur vi bör förhålla oss till detta i vår verksamhet.

Brinkemo hävdar att i princip alla asylsökanden kommer från klansamhällen. På vuxenutbildningen har vi elever från många olika länder och vi kan konstatera att ganska många har en bakgrund i klansamhällen eller i samhällen som inte har en lika tydligt överordnad stat som finns i Sverige. Vi kände igen många av Brinkemos beskrivningar om vad som är utmärkande för personer med klanpräglad bakgrund. Det är uppenbart att det blir en kollision mellan denna och den svenska samhällskulturen. För att vi ska kunna möta eleverna i denna situation behöver vi sådana kunskaper som Brinkemo förmedlar. Detta ger oss en förståelse så att vi kan bedriva en undervisning som kan överbrygga skillnaderna. På så sätt får eleverna en större förståelse för både skolsystem och det svenska samhället.

Vi diskuterade vidare följande citat från boken: “Problemet är att skolan inte är anpassad efter de förutsättningar som uppstått med olika flyktinggrupper. Exempelvis finns det bara två vuxenskolor i Sverige som har alfabetiseringsundervisning på modersmål.” (Brinkemo, s.47) Stämmer denna beskrivning och på vilka sätt är vår skola anpassad eller inte anpassad till detta? 

Vi kunde konstatera att alfabetiseringsundervisningen inte är så omfattande på vuxenutbildningar i Sverige. Det finns mycket att utveckla när det gäller detta. Kollegorna på sfi var tydliga med att påpeka vilken vinst det är för individen att få modersmålsstöd i undervisningen. Det bästa vore om även alfabetiseringen kunde ske med modersmålet som grund. I någon mån är vår skola anpassad till detta men det finns mycket som kunde utvecklas. 

Slutligen reflekterade vi över följande citat från boken: “Avsaknaden av standardisering inom det egna språket påverkar hur man förhåller sig till andra språk och gör det svårare att lära sig andra språk, då man inte tar grammatik och stavning på allvar” (Brinkemo, s. 51). 

Flera av oss hade erfarenhet av denna attityd hos elever. För att möta detta behövs sådana kunskaper och förståelse som beskrevs ovan. På samma sätt behöver eleverna inse skriftens centrala position i vårt samhälle och att mycket bygger på förmåga att läsa och tolka texter för att sedan kunna göra sig hörda i olika sammanhang till exempel vid myndighetskontakter.

Anders och Joakim

Inför pedagogiskt forum 9/12

Nästa pedagogiska forum har temat Mellan klan och stat. Som underlag till vår diskussion har vi boken Mellan klan och stat – somalier i Sverige av Per Brinkemo.

Per Brinkemo utreder vad som händer när invandrare från en klankultur möter världens mest individualiserade majoritetsbefolkning och vad det innebär att flytta från ett land utan fungerande stat till ett land där staten förväntas lösa det mesta av livet.

Fundera på följande frågor inför vår pedagogiska träff:

• Känner du igen den beskrivning och de exempel Brinkemo ger? Vilka invandrargrupper gäller det? Hur bör vi förhålla oss till detta i vår verksamhet?

• ”Problemet är att skolan inte är anpassad efter de förutsättningar som uppstått med olika flyktinggrupper. Exempelvis finns det bara två vuxenskolor i Sverige som har alfabetiseringsundervisning på modersmål.” (Brinkemo, s.47) Håller du med? På vilka sätt är vår skola anpassad eller inte anpassad?

• ”Avsaknaden av standardisering inom det egna språket påverkar hur man förhåller sig till andra språk och gör det svårare att lära sig andra språk, då man inte tar grammatik och stavning på allvar” (Brinkemo, s. 51) Har du några erfarenheter av detta från dina undervisningssituationer? Hur kan vi möta dessa problem?

Inför vårt forum kan man också ta del av följande artikel:

http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/klantaenkande-det-normala-det-aer-vi-som-sticker-ut-11347

...och följande film:

Det kan också vara mycket givande att ta del av föreläsningen i Aulan 5/12:

http://www.utbyten.se/sv/Program-och-stipendier/Program-A---O/Den-Globala-Skolan/Seminarier/?SemiId=3801&Action=View

Summering av pedagogiskt forum 21/10

Vid denna träff fortsatte vi diskutera på temat vuxenpedagogik. Som förberedelse fick alla deltagare läsa kapitel 14 i boken Lärandets mångfald.

I kapitlet presenteras de tre metaforerna Torget, Kliniken och Meritagenturen 

för att illustrera olika didaktiska praktiker som förekommer inom utbildning för vuxna.

Torget beskrivs som en undervisningssituation som kännetecknas av delaktighet, ett öppet samspel och som en mötesplats i likhet med verklighetens torg eller antikens agora. I ett exempel skildras att elever diskuterar och argumenterar men också går in i olika roller samt drar nytta av sina erfarenheter. Torget som modell förekommer främst inom högre utbildning vid högskola och universitet.

Kliniken präglas av att individen är i centrum och det finns en stor frihet för eleven att forma innehållet i undervisningen. Ett viktigt syfte är att ”restaurera” negativa erfarenheter från tidigare skolår. Ett annat syfte är att eleven ska bearbeta egna svårigheter i lärandet. Fokus ligger inte bara på utbildning utan också på vuxenblivande. Denna modell praktiseras främst på folkhögskolor.

Meritagenturen har som främsta mål att eleven ska meriteras för fortsatta studier. Ramarna för undervisningen sätts av samma styrdokument som gäller för ungdomsgymnasiet. Därför är innehållet i hög grad givet på förhand och eleven har små möjligheter att påverka detta. Undervisningen präglas av stoffet i läroböckerna och av de mål som finns uppsatta i betygskriterierna för kurserna. Meritagenturen återfinns främst inom kommunal vuxenutbildning.

Detta är ett koncentrat av vad metaforerna står för enligt Madeleine Abrandt Dahlgren som är författare till kapitel 14. Hon konstaterar också att det är vanligt med blandformer och att metaforerna sällan är fullständigt renodlade.

Med denna bakgrund valde vi att låta deltagarna fundera på följande frågor när de läste kapitlet.

Det lyfts fram att det inte finns en enhetlig didaktik för vuxna. Men vad tycker du är specifikt för en bra didaktik för vuxna? Återknyt gärna till något vi diskuterade förra gången.

Vad finns för förtjänster och problem med var och en av dessa metaforer?

Stämmer de överens med dina erfarenheter av vuxenutbildning?

Vilka förekommer i vår verksamhet? 

Diskussionen fördes i tre olika grupper och vi kunde konstatera att undervisning i svenska för invandrare har mer framträdande drag av både torget (eleverfarenheter) och kliniken (omhändertagande). Nationella styrdokument och betygskriterier gör emellertid att meritagenturen i praktiken också slår igenom. Att engagera eleverna i planeringen av undervisningen inom sfi försvåras av den språkliga barriären. Den är också ett hinder när man vill tydliggöra elevens eget ansvar för studierna. En annan svårighet är att det kontinuerliga intaget av eleverna rubbar gruppdynamiken och försvårar arbetet oavsett vilken metafor som präglar undervisningen.

När det gäller den gymnasiala vuxenutbildningen leder det ganska knappa antalet lektionstimmar till svårigheter att variera undervisningsformerna. Till detta kommer målen i styrdokumenten som indirekt anger stoffmängden som ska behandlas. Sammantaget sätter dessa båda förutsättningar snäva gränser för undervisningen. Det är därför inte så konstigt att vi känner igen oss i meritagenturen som metafor.

Oavsett didaktisk modell behövs både motivation och engagemang från elevernas sida för att lyckas med en framgångsrik utbildning. Viktigt är också att komma ihåg att variationen i undervisningen inte glöms bort med tanke på de heterogena undervisningsgrupper vi har. Olika elever har olika inlärningsstilar, behov och utbildningsbakgrund. För att nå alla elever och skapa goda förutsättningar för lärande är variation ett måste.

För att motverka att fastna i någon av metaforerna är en möjlig väg att arbeta med en bred uppsättning av pedagogiska verktyg. Det kan vara läsförståelsestrategier, studieteknik, genrepedagogik m.fl. Bäst effekt uppnås om detta arbetssätt löper som en röd tråd från spår A inom sfi till gymnasiala och eftergymnasiala kurser.

Anders och Joakim

Inför pedagogiskt forum 21/10

Vid nästa pedagogiska forum ska vi fortsätta med temat vuxenpedagogik. Inför denna träff läser vi kapitel 14 i boken Lärandets mångfald.  

Lärandets mångfald ger en aktuell bild av olika sammanhang för vuxnas lärande med speciellt fokus på vuxenutbildning och folkbildning. Man kan också läsa den för att lära känna den forskning som idag finns om dessa områden. 

Kapitel 14 handlar om didaktik för vuxna i praktiken och när vi läser det funderar vi på följande frågor:

• Det lyfts fram att det inte finns en enhetlig didaktik för vuxna. Men vad tycker du är specifikt för en bra didaktik för vuxna?

• I kapitlet presenteras tre metaforer; Torget, Kliniken och Meritagenturen för att illustrera olika didaktiska praktiker som förekommer inom utbildning för vuxna. Vad finns för förtjänster och problem med var och en av dessa metaforer? Stämmer de överens med dina erfarenheter av vuxenutbildning? Vilka förekommer i vår verksamhet? 

Summering av pedagogiskt forum 16/9

Vid vårt pedagogiska forum 16/9 hade vi vuxenpedagogik som tema. Vi diskuterade då vad vuxenpedagogik är och vad som skiljer den från pedagogik riktad till barn och ungdomar.

Bemötandet fördes fram som en viktig faktor. Våra elever måste bemötas som vuxna människor med allt vad det innebär. Men läraren har naturligtvis en professionell yrkesroll och ska inte vara en ”kompis”.

En annan viktig sak är att våra studiematerial, exempelvis läroböcker bör vara anpassade för vuxna. Stundtals kan det vara svårt att hitta vuxenanpassade läroböcker. Även nationella prov har inte alltid varit anpassade. En god nyhet är dock att skolverket har börjat vuxenanpassa nationella prov i ämnet svenska som andraspråk.

Det är viktigt att ta tillvara på och utnyttja vuxnas erfarenheter som är betydligt djupare och bredare än ungdomars. Man kan exempelvis skapa uppgifter där de vuxna eleverna lär av varandras erfarenheter, inte minst inom språkinlärning.

Från myndigheter har det lyfts fram att specialisering, individualisering och flexibilitet ska genomsyra vuxenutbildningen.  Detta är naturligtvis viktigt för att möta det framtida samhällets krav. Samtidigt finns det en fara med att göra undervisningen alltför flexibel. Elevernas samlärande och gruppgemenskap tenderar att slås sönder av flexibla kurser med mycket ensamarbete. Detta är viktigt att uppmärksamma när vuxenutbildningen förändras.

Avslutningsvis pratade vi om vilka krav som bör ställas på den nya skolbyggnaden som planeras. Här var vi överens om att de vuxna eleverna behöver arbetsro och att vår verksamhet därför bör vara rumsligt skild från gymnasieskolans. Många grupprum är ett annat önskemål som nämndes.

Nästa pedagogiska forum 21/10 fortsätter vi diskussionerna om vuxenpedagogik. Mer information kommer i god tid innan! 

Inför pedagogiskt forum 16/9

Nästa pedagogiska forum har temat Vuxenpedagogik!

”Vuxenutbildningen kommer att fylla en allt viktigare roll i framtiden” konstateras i pressrapporten Framtidens vuxenutbildning. Där lyfts också fram att ”människor i olika åldrar, med vitt skilda bakgrunder och värderingar kommer behöva tas emot i vuxenutbildningen” och att ”detta kommer ställa stora krav på ökad flexibilitet och individuell anpassning i såväl utformning som leverans av utbildningstjänster”

Vid vår nästa pedagogiska träff ska vi bland annat diskutera hur vi rent pedagogiskt kan möta dessa framtidsutmaningar. 

Följande frågor är också lämpliga att reflektera över:

Vad är vuxenpedagogik? Dina erfarenheter?

Har vuxenpedagogiken några speciella kännetecken som skiljer den från pedagogik riktad till barn och ungdomar?

Specialisering, individualisering och flexibilitet lyfts fram av näringsliv, utredningar och forskning som viktiga inslag i dagens och den närmaste framtidens vuxenutbildning. Hur påverkar detta vår verksamhet i stort och konkret i klassrummet? Möjligheter? Svårigheter?

En annan fråga som är aktuell för vår verksamhet är den nya skolbyggnaden som planeras. Vilka krav bör ställas på den utifrån de vuxnas behov och förutsättningar och anspråken på flexibilitet och individuell anpassning?

Som bakgrund kan vi läsa och begrunda följande två alster:

Pressrapport Framtidens vuxenutbildning

(Neo)-liberaliseringen av vuxenutbildningen

Vi ses 16/9!

Summering av pedagogiskt forum 3/6

Temat får vår pedagogiska sammankomst 3/6 var även denna gång bedömning och betygssättning utifrån skolverkets publikation i ämnet.

Vi diskuterade vikten av sambedömning och vilka vinster som finns när den är verksamhetsöverskridande. Detta är också ett led i att utveckla en vidare samverkan mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolan. Att lärare samarbetar och diskuterar med varandra leder till större likvärdighet i bedömning och betygssättning. Det är alltså viktigt att vi även i andra ämnen än svenska får tid och möjligheter till samråd mellan olika skolenheter. För att ytterligare kunna utveckla sambedömning i olika former behöver vi också väl utvecklade verktyg och rutiner för individuella studieplaner.

En annan fråga vi samtalade kring är vilka effektiva sätt det finns att dokumentera elevens kunskapsutveckling. Här finns bra möjligheter att använda elevmappar i lärplattformen så att eleven där kan följa sin egen kunskapsutveckling. Om man är flera lärare som delar på en kurs kan exempelvis Google drive med fördel användas så att man där kan arbeta med delade dokument. Skolverket lyfter fram att det är viktigt att andra lärare också kan förstå dokumentationen. Och även när det gäller en väl fungerande dokumentation är individuella studieplaner en viktig förutsättning.

Den tredje saken vi diskuterade handlade om likvärdighet i betygssättning där de nationella proven spelar en viktig roll i flera kurser. Men hur viktiga är dessa prov som underlag för betyg? Skolverket menar att de främst är ett stöd för bedömning. De nationella proven prövar inte riktigt alla delar av kunskapskraven och därför är det viktigt att läraren har ett ordentligt underlag utöver detta prov. En annan fråga är huruvida man vid särskilda skäl kan bortse från enstaka betygskrav. Detta är en sak som ska avgöras lokalt och här kan rutiner behöva utarbetas.

Slutligen pratade vi om uppföljning av kunskapsbedömningar. Här har kursutvärderingarna en viktig roll. Ett problem med dessa kan vara att eleverna inte alltid förstår dem till fullo. Därför är det viktigt att vara med och förklara syftet och frågorna utan att vi påverka själva utvärderingen.

Detta var det sista pedagogiska mötet för denna termin men vi ser fram emot att fortsätta till hösten då vuxenpedagogik blir temat för den första sammankomsten.    

Inför pedagogiskt forum 3/6

Nästa pedagogiska forum fortsätter vi att diskutera bedömning och betygssättning med skolverkets skrift som underlag. 

Vi kommer då att gå vidare med frågorna vi inte riktigt hann med under föregående träff:

Läs s. 20-22 ”Undervisa och bedöma”

  

·        Hur arbetar vi med sambedömning och vad kan vi mer göra?

Läs s. 23-24 ”Dokumentera och informera”

·        Vilka effektiva sätt finns att dokumentera elevens kunskapsutveckling?

Läs s. 25-29 ”Betygssättning och intyg”

·        Hur kan man uppnå likvärdighet i den egna betygssättningen?

·        Hur viktigt är nationella prov som underlag för betyg?

·        Har vi vid särskilda skäl bortsett från enstaka betygskrav eller delar av ett kunskapskrav för en elev? Vilka rutiner följer vi i dessa fall?

Läs s. 30-32 ”Följa upp”

·        Hur kan man följa upp sitt arbete med kunskapsbedömningar?

·        Är våra former för bedömning och dokumentation ändamålsenliga och effektiva?

Den första frågan handlar som vi kan se om sambedömning. Nyligen hade vi lärare i svenska och svenska som andraspråk på vuxenutbildningen och Bergagymnasiet en gemensam sambedömningsdag. Vi diskuterade då de nationella proven i svenska/sva1. Sambedömning ger stora möjligheter till att vi som lärare kan utveckla en ökad samsyn i bedömning och betygssättning. 

Här följer en länk till en från Skolverket nyutgiven skrift i ämnet: Sambedömning i skolan. Ögna gärna igenom den inför mötet.

Vi ses 3/6!

Glöm inte anmäla er till Anna! 

Summering av pedagogisk träff 22/4

Under vår pedagogiska träff den 22/4 hade vi skolverkets skrift Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen som underlag för vår diskussion.

Vi diskuterade då bland annat hur det är ställt med individuella studieplaner i vår verksamhet och kom fram till att det finns behov att vi snarast behöver utveckla dessa. I sin rätta form kan de vara till stor nytta för att kunna följa elevernas utveckling och vid överlämning mellan skolformer som sfi – grundläggande- och gymnasial nivå.

Hur våra kursers innehåll kan tydliggöras var också något vi resonerade om. För många av våra elever ter sig ämnesplanernas kunskapsmål och betygskriterier minst sagt abstrakta. Därför är det viktigt att vi lärare på olika sätt formulerar om och integrerar dessa på olika nivåer i våra kurser så att eleverna får förståelse för vad som krävs. Om eleven förstår målen underlättas även återkopplingen på elevernas arbete och de får förutsättningar att bli delaktiga i kursens planering.

Vi dryftade även hur vi arbetar med sambedömning och vad vi mer kan göra när det gäller detta. Den 15/5 har förstelärarna på GoV planerat en sambedömningsdag för nationella provet i svenska och svenska som andraspråk 1. Alla berörda lärare på vuxenutbildningen och Bergagymnasiet är inbjudna. Vi är övertygade om att detta kommer att bli mycket givande och fruktbart. Sambedömning efterfrågas och behöver utvecklas även i andra ämnen inom vår verksamhet.

Trots intensivt arbete hann vi långt ifrån diskutera alla kapitel i skolverkets bok om bedömning. Kapitlen ”Dokumentera och informera”, ”Betygssättning och intyg” och ”Följa upp” berörde vi inte alls. Det finns också ett behov av att vi fördjupar oss mer i formativ bedömning. Med anledning av detta kommer vi att följa upp denna diskussion under ännu en träff i juni. 

Datum meddelas snarast!

Inför pedagogisk träff 22/4

Bedömning och betygssättning är tveklöst en av lärarens viktigaste arbetsuppgifter. Det är därför betydelsefullt att vi emellanåt träffas och tar del av varandras erfarenheter när det gäller detta.

Som underlag för diskussion när vi träffas den 22/4 har vi den nyutgivna skriften Bedömning och betygssättning inom vuxenutbildningen. För att vara väl förberedda så läser vi igenom denna publikation inför träffen och funderar på nedanstående frågor.

Läs s. 12-15 ”Bedöma tidigare förvärvade kunskaper och kompetenser”

• Hur kan individuella studieplaner utformas och vem bör göra vad?
• När och hur kan vi kartlägga, bedöma och dokumentera elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?

Läs s. 16-19 ”Planera för bedömning”

• Hur kan ämnets innehåll tydliggöras för eleven?
• Hur kan man följa och stödja elevens kunskapsutveckling på ett bra sätt?
• Hur kan återkopplingen på elevens arbete gå till?
• Hur kan eleven bli delaktig i kursens planering?

Läs s. 20-22 ”Undervisa och bedöma”

• Vilka olika bedömningsformer kan med fördel användas i en kurs?
• Hur verkar vi för att elevens kunskaper bedöms på ett likvärdigt sätt?
• Hur arbetar vi med sambedömning och vad kan vi mer göra?

Läs s. 23-24 ”Dokumentera och informera”

• Vilka effektiva sätt finns att dokumentera elevens kunskapsutveckling?

Läs s. 25-29 ”Betygssättning och intyg”

• Hur kan man uppnå likvärdighet i den egna betygssättningen?
• Hur viktigt är nationella prov som underlag för betyg?
• Har vi vid särskilda skäl bortsett från enstaka betygskrav eller delar av ett kunskapskrav för en elev? Vilka rutiner följer vi i dessa fall?

Läs s. 30-32 ”Följa upp”

• Hur kan man följa upp sitt arbete med kunskapsbedömningar?
• Är våra former för bedömning och dokumentation ändamålsenliga och effektiva?

Tips på länkar och fördjupning:

• De två böckerna Betygssättning – en handbok och Prov och arbetsuppgifter - en handbok av Anders Gustavsson, Per Måhl och Bo Sundblad kan rekommenderas. De visar hur lärare kan arbeta för att uppnå rättssäkra betyg och förklarar vad som menas med kunskapsomdömen, utvecklingsscheman, kunskapskrav och sammanvägningar. Det finns också bilagor som innehåller exempel på planeringar, utvecklingsscheman och kunskapskrav. 

• Skolverket har en sida med filmade föreläsningar och diskussioner om bedömning. Dessa hittar du här: Skolverkets filmer om bedömning för lärande och likvärdighet.

• Skolverket har också producerat en liten film om sambedömning i skolan: 

Glöm inte att anmäla er till Anna om ni kommer!

Låt oss veta vad du har för tankar om bedömning och betygssättning i kommentarerna nedan!

Rapport från konferensen Framtidens läromedel

Den 19:e och 20:e mars var det en stor konferens i Lund med framtidens lärande som övergripande tema. Det fanns en rad utställare på plats med sina montrar. Här erbjöds också en mängd olika föreläsningar och presentationer att välja mellan. Här följer en liten presentation av några:

Rebecca Grodner berättade om New York-skolan som helt och hållet har spelifierat undervisningen och hur elevernas resultat har ökat som följd av detta.

Lisa Lönn Hopper, Svaneskolan i Lund, beskrev hur hennes elever arbetar med blogg och film och hur detta inverkar på lärarens bedömning. Hon visade flera konkreta exempel på elevuppgifter och på hur eleverna ger varandra respons samt hur snabba utvärderingar kan göras med Google drive.

Maria Estling Vannestål, gymnasielärare och fil.dr i engelska presenterade sitt läromedel Världen i klassrummet. Hon berättade om tematisk engelskundervisning med skönlitteratur, film och internet och visade en mängd matnyttiga länkar för engelskläraren (ni som undervisar i engelska får gärna höra av er så kan jag föra vidare dessa länkar till er).

Laila Andersson, rektor Mattlidens skola, Esbo, Finland, berättade om hur den finländska skolan lyckats utveckla ett bra klimat för inlärning. Vi vet att Finland ligger långt framför Sverige när det gäller resultaten från PISA-undersökningen. Men vad beror det på? Finland har ju ett liknande skolsystem som vi har i Sverige. Andersson lyfte fram tydliga strukturer och att alla elever vet vad som förväntas av dem. Finland har inte så många friskolor och eleverna går i den skola som ligger närmast dem. Läraryrkets status har visat sig vara en annan viktig faktor.

Magnus Oskarsson, nationell projektledare PISA, Mittuniversitetet, berättade om vad som egentligen mäts i de uppmärksammade PISA-undersökningarna och om de för den svenska skolan allt dystrare resultaten. Vi fick även se exempel på testfrågor som dessa:  http://cbasq.acer.edu.au

Oskarsson resonerade slutligen om vad de allt sämre resultaten kan tänkas bero på - vilket är något som tycks vara ganska komplext. Några faktorer som är signifikanta är dock det fria skolvalet, marknadstänkandet, segregation och skolk.

Mer om PISA kan du med fördel läsa här: PISA 2012 sammanfattning av rapport

Peter Karlberg, undervisningsråd och it-expert på Skolverket, talade om hur det ser ut när det gäller den svenska skolans it-satsningar. Han visade att tillgången på datorer har ökat dramatiskt de senaste åren och att användningen av IT i undervisningen ökar stadigt. Anmärkningsvärt är dock att it-användningen fortfarande är mycket låg i ämnet matematik. Karlberg lyfte också fram att det fortfarande bland lärare behövs kompetensutveckling i hur man använder IT i undervisningen och bland rektorerna hur man leder denna utveckling.

Har du frågor, funderingar eller tankar kring något av dessa programpunkter så är det bara att skriva i kommentarerna nedan.

Pedagogik Eslöv på Facebook!

Nu finns forumet "Pedagogik Eslöv" även som en sluten grupp på Facebook.

Jag kommer att länka alla inlägg på bloggen också till denna facebookgrupp. Här kan också alla ni andra som arbetar på Vuxenutbildningen göra inlägg och ta initiativ till nya diskussionsämnen inom det pedagogiska området. Vill du gå med i gruppen är det bara att gå in på länken nedan och skicka en förfrågan.

https://www.facebook.com/groups/604137049673750/

 Joakim

Summering av pedagogisk träff 6/3

Tack alla deltagare för en trevlig sammankomst! Det fanns en hel del att diskutera kring temat andraspråkselever och läsförståelse. Vi samtalade bland annat om val av läromedel, hur man skapar intresse och motivation för läsning, lässtrategier i undervisningen och hur man förbereder eleverna inför nationella proven.

En viktig sak att ta med oss från mötet är att vi behöver samverka mer kring pedagogiska upplägg och strategier. På vissa håll kan detta samarbete behöva utvecklas inom ämnesarbetslaget.

Det är även viktigt att hitta och utforma ett samarbete exempelvis mellan sfi-lärare och lärarna på grundläggande nivå för att underlätta övergången för eleverna. Jag föreslår att tid för att planera denna samverkan avsätts snarast.

Gå gärna in på fliken ”Pedagogiska mål” här på denna blogg och kommentera om du har någon tanke om samverkan kring eller riktning för pedagogiken.

Nästa pedagogiska träff kommer att ha temat bedömning och betygssättning. Då utgår vi från den trevliga lilla boken med skolverkets allmänna råd och kommentarer kring detta. Datum meddelas snart!

Joakim

Pedagogiska mål

Nu finns på denna blogg en ny flik där vi kan diskutera pedagogiska mål för vår verksamhet. Gå gärna in och delge dina idéer om detta!

Joakim

Flerspråkighet i alla ämnen

Under vår pedagogiska träff 6/3 kommer vi bland annat att diskutera hur vi kan arbeta för att få andraspråkselever att lyckas bra i sina studier och hur vi kan arbeta med läsförståelse i olika ämnen. 

Dessa frågor berörs också i en föreläsning av Maaike Hajer. Hon utgår mycket från grundskolans perspektiv men det finns också en hel del allmänpedagogiska tankar som kan vara intressanta för vår verksamhet.

Klicka på denna text för att nå föreläsningen "Flerspråkighet i alla ämnen"


Diskutera gärna i kommentarsfältet vilka av Hajers tankar som är adekvata för vår verksamhet.

Inför pedagogisk träff 6/3

Tema andraspråkselever och läsförståelse

Vi vet att det är en stor utmaning för oss lärare att få alla elever att lyckas bra med sina studier. På vuxenutbildningen arbetar vi med en mycket heterogen sammansättning av elever. Vi har en stor andel andraspråkselever i alla våra kurser/utbildningar/studieformer som finns inom vuxenutbildningen.

I mitt arbete har jag ofta sett att elever i allmänhet och andraspråkselever i synnerhet har problem med läsförståelse. Att god läsförståelse är en grundläggande förutsättning för att nå målen i skolan råder det inga tvivel om. Med detta som bakgrund skrev jag härförleden en uppsats där jag granskade andraspråkselevers förståelse av läroböcker. Jag kom då fram till att dessa elever, förutom problem med ordförståelse, hade en betydligt större spridning i resultatet jämfört med förstaspråkseleverna. Länk till min uppsats finner du här.




Träffen den 6 mars har alltså temat andraspråkselever och läsförståelse. Ett tema som berör oss på alla kurser/nivåer vi erbjuder inom vuxenutbildningen.

Här följer några förslag på intressanta frågor som vi kan diskutera:

• Hur kan vi arbeta för att få andraspråkselever att lyckas bra i sina studier?

• Hur arbetar vi med läsförståelse och hur kan vi utveckla arbetet?

• Vilka metoder funkar i den konkreta klassrumssituationen?

• Vad bör man tänka på i planeringen av t.ex. en distansutbildning när det gäller läsförståelse?

• Hur tar vi tillvara på varandras erfarenheter om andraspråkselevers lärande?

• Kan vi samverka mer när det gäller detta?

Som förberedelse är det inte fel att titta på Inger Lindbergs föreläsning ”Hur blir man klok på sitt andraspråk?” (tack för tipset Marie!). Inger Lindberg är professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning vid Stockholms universitet.




Andra intressanta artiklar i ämnet kan nu finna på denna sida från Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Väl mött den 6 mars!

Joakim

Välkommen till "Pedagogik Eslöv"

Denna blogg syftar till att förbereda och reflektera kring pedagogiska diskussioner på Vuxenutbildningen i Eslöv. Jag kommer göra inlägg i god tid inför våra pedagogiska träffar för att presentera tema och ge förslag till diskussionsfrågor eller programpunkter. Ibland kommer jag att hänvisa till länkar eller lägga ut material till förberedelse inför våra träffar.

Ni är varmt välkomna att kommentera och ställa frågor kring det jag skriver på bloggen.

Joakim Seger